• 1 Głosów - 5 Średnio
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
Gramatyka języka szwedzkiego. Rzeczownik

#1
Substantiv

Substantiv är ord som är benämningar p? a) djur b) saker c) känslor d) egenskaper och e) tillstånd f) Egennamn är också substantiv.

a) hund,häst
Man kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
b) stol, bok, penna
c) glädje, vrede, bedrövelse
d) snabbhet, begåvning, slarvighet
e) molnighet, trötthet, liv, sömn
f) åland, Alperna, Roger, Misse

1.Numerus (antal)
a)singular (ental)
b)plural (flertal)

Substantivets deklinationer (böjningssätt)
till exempel:
flicka/flickor
pojke/pojkar
bild/bilder
sko/skor
hjärta/hjärtan
träd/träd
-or, -ar, -er, -r, -n är pluraländelser.

Resten av ordet kallas stam. flick(or), pojk(ar)

2. Form

a)obestämform (en, ett, flera)
vägg, väggar, träd
b)bestämd form (den, det, de)
väggen, väggarna, trädet


3.Genus (kön)

a) maskulinum (han-kön)
pojke, man, herre
b) femininum (hon-kön)
flicka, kvinna, dam
c) reale (den-kön)
bänk, v?ning
d) neutrum
(det-kön)
bord, hus

Den här indelningen anger pronominellt genus. Den talar om vilket pronomen (han, hon, den eller det) substantivet hör ihop med.En annan indelning är:
a) n-genus
en pojke, den pojken
Den här indelningen anger artikelgenus. Den visar vilken obestämd och bestämd artikel som hör till substantivet.
b) t-genus
ett bord, det bordet

Den här indelningen anger artikelgenus. Den visar vilken obestämd och bestämd artikel som hör till substantivet.

4.Kasus (satsdelform)
a) grundform
pojke, pojkar, pojken, pojkarna
b) genitiv
ägande, pojkes, pojkars, pojkens, pojkarnas

Förr hade svenska fyra kasus. Böjningsändelserna försvann efter hand och nominativ, ackusativ och dativ sammanföll till en grupp; den vi i dag kallar grundform.

5.Substantivets indelning efter betydelse

Konkreta substantiv (gripbara, åskådliga för sinnena ( kan ses, höras, kännas.))

a) egennamn Lars, Malmö, Aftonbladet
b) artnamn människa, häst,äpple,fönster
c) kollektiva substantiv folk, armé, klass, besättning
d) ämnesnamn järn, cement, vatten, mjöl, betong

Gränsen mellan abstrakter och konkreter är oklar och flytande.
De konkreta kan föras till någon av dessa grupper.

Abstrakta substantiv (ogripbara, icke åskådliga)

M?nga abstrakta substantiv kan placeras i n?gon av dessa grupper.
De rena abstrakterna kan inte bilda plural.
En stor grupp abstrakter är bildade av adjektivConfusedanning, flit, glädje, falskhet
Andra är gjorda av verb: sömn, vaka, tävling. M?nga substantiv på -an är abstrakta: början,ansökan, predikan, p?verkan.

a) känslor
glädje, vrede, överraskning, rädsla, lycka
b) egenskaper
styrka, flit, snabbhet, begåvning
c) tillst?nd
sömn, liv, vaka
d) förlopp
tänkande, gående, tävling, ritt, såtter
e)förhållanden
avstånd, läge, tid


#2
Dziękujemy! Przydałaby się też jeszcze wymowa wraz z fonetyką dla Polaków Smile

#3
a która gramatyka jest dobra

____________________________________
lampa miffy


Digg   Delicious   Reddit   Facebook   Twitter   StumbleUpon  


Użytkownicy przeglądający ten wątek:
1 gości